top of page

Varför är det viktigt med representation i barn-och ungdomslitteratur?

  • Vinh Phillips Ingvason Nguyễn
  • 2 feb.
  • 10 min läsning

Enligt artikel 17 och artikel 13 i Barnkonventionen har barn rättighet till att få ta del av information och till att bilda egna uppfattningar och åsikter (Unicef Sverige, 2018). Informationsinhämtning sker genom utbildning i grundskolan och barns möjlighet till att låna och köpa böcker. Runt om i världen förbjuds böcker med hbtqia-tema till elever i grundskolor och enligt Barnens Bibliotek (2025) förbjöd staten Florida i USA 1500 böcker under hösten 2022. I Sverige valde Hammarö kommun år 2015 att plocka bort ungdomsromanen Kort Kjol, då föräldrar hade uttryckt att den är olämplig. I Ungern finns det en lag som ska skydda personer under 18 år från böcker med hbtqia-tema (Svenska Pen, 2025). 


De som tar initiativ till att förbjuda och censurera böcker är polis, myndigheter, politiker, skolor, trossamfund, föräldrarorganisationer och privatpersoner (Svenska Pen, 2025). Att vuxna personer tar beslut om att förbjuda eller censurera böcker resulterar i att barnets tillgång till information och kunskap begränsas och i Sverige strider detta mot artikel 17 och artikel 13 i Barnkonventionen. Detta inskränker även artikel 6, barnets rättighet till utveckling, vilket påverkar deras möjlighet till att utveckla och förstå sin identitet som strider mot artikel 8 i Barnkonventionen (Unicef Sverige, 2018). 


Syfte

Syftet med denna uppsats är att svara på frågan Varför är det viktigt med representation i barn-och ungdomslitteratur? Uppsatsen kommer att utgå från genusvetenskap, barn- och ungdomskultur, pedagogik, psykologi och barndomssociologi.


Sammanhang

Freeman (2012, s.33) argumenterar för att det inte finns något som heter barndom, utan barndom bör ses i plural, som barndomar då det inte existerar en universell bild eller upplevelse av detta. Barndomar är överlag entydigt institutionaliserade och kontrollerade och där har skolan kommit att ses som den primära arenan för barn när det gäller upplevelser och uttryck för konsten (Aspán, s. 190). Enligt artikel 28 i Barnkonventionen har varje barn rätt till utbildning (Unicef Sverige, 2018) och enligt Quennerstedt and Quennerstedt (2013, s. 116 - s.119) kan skolan anses vara utformad för att reproducera samhällsstrukturer skapade av traditioner och hierarkier som främjar vuxenmakt och kontroll av barn. Enligt Herman-Wilmarth och Ryan (2016, s. 847) är åren i mellanstadiet de år då mobbning har störst risk att förekomma och då oftast på grund av icke normativ sexualitet och icke normativ könsidentitet eller könsuttryck. 


Artikel 31 i Barnkonventionen erkänner barnets rätt till fritid, lek, vila och rekreation samt till fritt deltagande i konsten, kulturlivet samt att respektera och skapa möjligheter för barnet att delta i kultur- och konstnärslivet (Unicef Sverige, 2018 och Aspán, s. 184). Kultur har en stor inverkan och betydelse för att barn ska känna tillhörighet och artikel 31 i Barnkonventionen är viktig för barnets välbefinnande och utveckling. Barn ärver och upplever det konstnärliga av den omgivande kulturen i samhället för att sedan skapa egna tolkningar och reproduktioner  av detta (Ågren 2015, s. 16, Barnombudsmannen, 2025 och Aspán, s. 187) och att barn får ta del av och vara en del av kultur resulterar i att barn vidgar sina vyer. 


Kulturbegreppet har olika definitioner och kan delas in i tre olika sfärer. Den klassiska kulturen innefattar konst, litteratur, musik och teater. Det finns kultur bestående av konstgjorda produkter och manifestationer såsom folkmusik, massmedia och sport. Det finns kultur som tankemönster i en antropologisk känsla vilket innebär tolkande metoder för att läsa naturliga, sociala och kulturella fenomen som meningsfulla texter (Aspán, s. 186).


Beskrivning av en problematisk situation

Det skapas lagar som förbjuder böcker med hbtqia-teman och flertalet böcker har förbjudits eller censurerats från bibliotek och skolor. Här nedan följer ett urval av böcker som har förbjudits tillsammans med en kort beskrivning om böckerna och argumenten till varför de har förbjudits.


Boken The underground girls of Kabul skriven av Jenny Nordberg gavs ut 2015 i USA skildrar afghanska flickor överlevnadstaktik under talibanernas styre, vilket innebar att klä ut sig till pojkar. Republikanen från Texas, Matt Krause som år 2015 satt i USA:s representanthus satte upp boken på listan för böcker som bör plockas bort från skolor och argumenterade för att den kan påverka barn och ungdomar att vilja byta könsidentitet (Svenska Pen, 2025). 


Boken Heartstopper har blivit förbjuden för barn i Turkiet och säljs och paketeras i bruna kuvert med texten "Farlig för barn” skrivet på kuvertet. Detta på grund av att huvudkaraktärerna är homosexuella. Detta är något man också försöker införa i staden Cheyenne, Wyoming i USA (Svenska Pen, 2025). 


Boken Sex is a funny word är skriven för att användas i sexualundervisning. Boken har förbjudits från många bibliotek och skolor i USA på grund av att den lyfter frågor om könsidentitet och hbtqia-frågor (Svenska Pen, 2025). 


Boken And tango makes three har förbjudits i flertalet bibliotek och skolor i USA på grund av att pingvinföräldrarna är av samma kön. Denna bok är inspirerad av ett Zoo där två manliga pingviner kom att bli en fosterfamilj för en pingvinunge (Svenska Pen, 2025). Boken kan också antyda att handla om synen på familjekonstelation och när sedan pingvinerna valde att separera och en av hanarna parade sig med en hona kom det att argumenteras för att homosexualitet enbart är en fas (De Palma 2016, s. 829). Här utgår man från homosexualitet och heterosexualitet utan att nämna bisexualitet eller att pingvinerna kunde ha fostrat en unge som två kompisar. 


Att barn-och ungdomslitteratur förbjuds tyder på att det fortfarande finns ett tankesätt om att barn är skyddsobjekt och inte är i stånd att kunna fatta egna beslut gällande vad för litteratur de ska konsumera och det finns alltså en hierarkisk syn där barn står längre ned i rang. Att förbjuda barn-och ungdomslitteratur är problematiskt då det tar bort möjligheten för barn att tänka utanför den heteronormativa matrisen (De Palma 2016, s. 829) och kunna inhämta kunskap och information för att bilda sig egna uppfattningar och åsikter. Det är också problematiskt då det gör det svårare för barn att finna stöd i litteratur för sin identitet vilket kan resultera i upplevt obehag (Whitten and Thomas, 2023 s. 75)


Forskning visar på att homofobisk kultur och homofobiska incidenter härstammar från heteronormativa strukturer och kan därför motverkas genom att ändra strukturerna och att 

inkludera icke normativa könsroller och sexualiteter (De Palma 2016, s. 831). Det är därför viktigt att ha representation i barn-och ungdomslitteratur för att icke normativa barn inte ska känna sig icke normala. Detta innebär att det är problematiskt att förbjuda eller cencuera barn-och ungdomslitteratur med hbtqia tema då det resulterar i mer homofobi. 


Analys av situation

Genom historien har rättigheter varit förknippade med kompetens och rationalitet. Grupper som kvinnor, icke-vita och personer med funktionshinder har länge blivit nekad rättigheter baserat på att de inte ansetts ha haft ett kompetent och rationellt tankesätt för att kunna ha och utföra rättigheter. För barn är detta fortfarande verklighet när barn-och ungdomslitteratur förbjuds och det är därför viktigt att lyfta frågan om ett utvecklingspsykologisk perspektiv på barn bevarar den upplevda relationen mellan kompetens och rättigheter (Quennerstedt and Quennerstedt 2013, s. 120).


Barns erfarenheter är inte bara beroende på fysiska och psykiska förmågor utan även reflekterade och påverkade av den kultur och tidpunkt de existerar i samhället (Halldén, 2003, s.16). Att vuxna förbjuder barn-och ungdomslitteratur innebär att det blir en vuxencentrering och adultism, vilket innebär att de utövar en vuxenmakt och att barn blir utsatta. Att ha normativa böcker kan skapa negativa stereotypiska förväntningar på killar och tjejer.


För att Barnkonventionen inte ska bli symbolpolitik är det viktigt att rättigheter också resulterar i både tjänster och resurser. Vilket innebär att om man förbjuder eller censurerar barn-och ungdomslitteratur att det både minimerar tjänsten information och minimerar resurserna för barn (Freeman 2012, s. 3 - s. 4). Ett resultat av att förbjuda barn-och ungdomslitteratur är att barn inte ges autonomi att utveckla sin egen förståelse och sin identitet. 


Att förbjuda barn-och ungdomslitteratur och välja litteratur som inte har en bred representation innebär att barn hindras i sin utveckling. Barndomssociologin är kritiska mot att fokusera på barnets kognitiva utveckling som förhåller sig till en förutbestämd hierarkisk väg, vilket innebär att man ser barn som föremål för en utvecklingsprocess som man anser är naturlig (Quennerstedt and Quennerstedt 2013, s. 120). Detta kan tolkas till att barndomssociologin är kritisk mot ett censurerat barn-och ungdomslitteraturfält.  


Människor anpassar sig till och internaliserar sociala normer, en process där barn blir sociala

vilket innebär att barn påverkas av vad de kan läsa. Quennerstedt and Quennerstedt (2013, s. 120 - s. 122) argumenterar för att idéer om barns behov, hur barn utvecklas och vad för stöd som är viktigt härstammar från sociala, ekonomiska, kulturella och politiska strukturer hos vuxna. 


Enligt Dewey hävdar dualistisk filosofi att det finns två extrema motsatser och att det inte känns igen några mellanliggande förutsättningar. Detta innebär att man varken kan se barndom eller vuxen ålder som en slutlig produkt och att förändring är konstant (Dewey 1938, s.5 & Quennerstedt and Quennerstedt 2013, s. 124 - s. 125). Därav är det viktigt att skapa förutsättningar där barn kan utvecklas på ett dynamiskt sätt.


Dewey tror inte på en slutlig utbildning eller lärande för att bli mogen och för att förbereda sig för en idealisk framtid. Han argumenterar för att det inte kan finnas ett slut för lärande och menar att det finns kontinuitet mellan barndom och vuxen ålder. Dewey argumenterar emot antingen eller filosofin, den dualistiska vilket betyder att man inte ska se barn som antingen “being” eller "becomings" och att detta inte bör vara utgångspunkt när man studerar barnrättsfrågor i utbildning (Quennerstedt and Quennerstedt 2013, s. 127- 129). Detta innebär  att man kan vara både “being” och becoming" samtidigt och att man därav inte kan separera dessa två och istället bör studera samhället runt om barnen.


Forskare behöver analysera pedagogisk verksamhet i tidiga barndomsmiljöer och i skolor ur ett rättighetsperspektiv. Detta innebär att analysera alla metoder och ämnesinnehåll, relationer mellan barn och vuxna i utbildningen och mellan barn, och hur utbildningsmiljöer ger barn möjligheter att utöva mänskliga rättigheter och att växa i kunskap och självförtroende (Quennerstedt and Quennerstedt 2013, s. 130).


Att ha ett barnperspektiv innebär att förstå vilka konsekvenser som politiska belsut får på barnkultur (Halldén, 2003, s.14) och att förbjudning och censurering av barn-och ungdomslitteratur är problematiskt kan också stödjas av att Regeringskansliet (2009) då deras politiska mål för 2009 var att uppmärksamma barn och ungas rättighet till kultur och att den ska vara utmanande, dynamisk och en obunden kraft med grund i yttrandefrihet. Utmanande kultur kan tolkas vara kultur som är normkritisk och normkreativ vilket ska resultera i fler perspektiv. Barnperspektiv innebär att fånga barns röster och tolka dessa i ett diskursivt sammanhang, det handlar om att förstå vad för plats barn får i samhället, vilka erfarenheter detta ger barn och hur de uttrycker sina erfarenheter (Halldén, 2003, s. 12 -  s.13). 


Representation och normkritisk litteratur är ett viktigt redskap i antidiskrimineringsarbetet och likabehandlingsarbetet samt demokratiarbetet. Denna typ av litteratur breddar representationen så fler barn kan identifiera sig med och utöka perspektiven. Denna typ av litteratur öppnar också upp för frågor (Hermansson och Nordenstam 2020, s. 90).


Det är också viktigt att poängtera att de böcker med hbtqia tema också behöver vara representativa och inkluderande och att om det enbart existerar ett fåtal ger de istället en homogen bild på hbtqia personer som då blir missvisande och istället bygger på nyliberala tankegångar om sexualitetens förhållande till ras, klass och genus. Istället behöver man tänka intersektionellt och förstå hur kategorier som kön, etnicitet, klass, religion, funktionalitet och sexualitet är sammanflätade och dess gemensamma natur men också hur de påverkar varandra (Hermann-Wilmarth and Ryan 2016, s. 849).



Diskussion

Barndom existerar inte i en universell form och kan därför inte bli beskriven som sådan eftersom hur man beskådar barn och barndom beror på sociala, politiska, historiska och moraliska kontexter. Enligt barndomssociologi är barndomen en konstruktion av samhället och därav också bör diskuteras som en konstruktion. Detta bör ske genom att analysera barndomen som ett socialt fenomen beroende av dess samhälle och tidpunkt. Barndomssociologin säger också att man bör se barn som aktiva, kreativa sociala agenter som både skapas av samhället och sina förutsättningar men som också skapar samhället. 


Enligt barnkulturbegreppet ska den verka för barn, med barn och av barn. Detta tolkar jag som att den ska vara inkluderande vilket kan argumenteras för att barnen ska känna sig representerade. Därav behöver barnkulturen spegla mångfald, flera perspektiv och ge barn utrymme för att göra sin egen tolkning, samla information och bilda egna åsikter. Därav är det viktigt att ha litteratur med karaktärer som representerar olika könsuttryck, könsroller, etnicitet, klass, religion, sexualitet, funktionsvariationer, familjekonstellationer. Enligt barndomssociologin ska man skapa utrymme för barns handlingsutrymme för att bilda egna menings- och identitetsskapande, något som också ligger i linje med artikel 8 i Barnkonventionen. 


Istället för att förbjuda eller censurera böcker anser jag att man bör läsa böckerna och sedan skapa utrymme för konversation och reflektion kring böckernas tema och budskap. Detta för att skapa utrymme att diskutera hur samhället var uppbyggt för i tiden, för hur samhällen ser olika ut i världen, för vad som kan vara ett problematiskt synsätt och låta barn skapa sin egen uppfattning. Att förbjuda eller censurera barn-och ungdomslitteratur kan istället resultera i att man missar möjligheten av att kunna lära sig av olikheter och hur samtiden påverkar böckerna men också hur böckerna påverkar samtiden. Det kan vara komfortabelt att acceptera en berättelse utan att problematisera den men det kan vara skadligt och leda till stereotypiska och normativa förväntningar. Det är just därför det är viktigt att alltid skapa utrymme för att kunna diskutera böckernas betydelse för den enskilda individen och i grupp. 


Det är viktigt att inte censurera eller förbjuda då det kan ge mer utrymme för tolkningar, problematisering, funderingar och kreativitet hos barnen. Detta kan skapa förutsättningar för barn att förstå sina egna positioner men också möjliga positioner i framtiden och kan även återspegla makt vilket är viktigt för idéskapande och identitetsskapande.


Barn är olika och på grund av skillnader i perspektiv och i identitet vilket kan resultera i olika litteraturpreferenser därav är det viktigt att det finns barn-och ungdomslitteratur som representerar en mångfald och som kan inspirera och spegla läsarna. Att ha barn-och ungdomslitteratur som är inkluderande och representativt för hela samhället innebär att barn har tillgång till reflektioner och perspektiv som deras familjer kanske saknar och inte kan ge. Att inkorporera normkreativa böcker i läroplanen och i samhället kan resultera i att man utmanar rådande heteronormativa diskurser och förebygger diskriminering. Detta kan även resultera i frihet från social utanförskap, diskriminering och fördomar och öka barnets känsla av tillhörighet, självkänsla och självförtroende. Barn är egna personer och ska därför ges möjlighet till att göra egna val. 


Referenser

Aspán, M. (2023). “Article 31 – the Forgotten Right to Cultural Life and the Arts”. I Adami, R.,  Kaldal, A. & Aspán, M. (red.), The Rights of the Child: Legal, Political and Ethical Challenges, Brill publications. 


Barnens bibliotek. (2024). Banned books - listan på förbjudna böcker. https://barnensbibliotek.se/artiklar/banned-books


Barnombudsmannen. (2025). Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 17 2023 om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet art 31. https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument/barnkonventionen/allmanna-kommentarer/allman-kommentar-nr-17.pdf


De Palma, R. (2016) Gay penguins sissy ducklings…and beyond. Exploring gender and sexuality diversity through children's literature, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37(6) ss. 828-845.


Dewey, J. (1938) Experience and Education. New York: Macmillan Publishing. ss. 1-40. 


Freeman, M. (2012) “Towards a Sociology of Children's Rights”, in Freeman, M. (ed.), Law and Childhood Studies: Current Legal Issues Volume 14, Current Legal Issues (Oxford, 2012; online edn, Oxford Academic, 24 May 2012), https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780199652501.003.0003, accessed 16 Jan. 2025.


Halldén, G. (2003) Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp, pedagogisk forskning i Sverige, vol. 8. s. 12-23.


Hermann-Wilmarth, J.M. & Ryan, C.L. (2016) “Queering chapter books with LGBT characters for young readers : recognizing and complicating representations of homonormativity”, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education 37(6), p. 846-866.


Hermansson, K. & Nordenstam, A. (2020) Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie, Barn – forskning om barn og barndom i Norden, 38(4). s.85-98.


Quennerstedt, A. & Quennerstedt, M. (2013) “Researching children’s rights in education: sociology of childhood encountering educational theory”, British Journal of Sociology of Education, 35(1), pp. 115–132. doi: 10.1080/01425692.2013.783962.


Regeringskansliet. (2025) Mål för kultur.



Whitten, C. & Thomas, C. (2023) “Anti-Queer Policy & Rural Schools: A Framework to Analyze Anti-Queer Policy Implementation in Rural Schools”, Rural Educator, 44(2), pp. 73–76.


Unicef Sverige (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. https://unicef-porthos-production.s3.eu-west-1.amazonaws.com/slutversion_unicef-bk-booklet_2018.pdf  


 
 
 

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


© 2025 by Create Space. Powered and secured by Wix

bottom of page