Vad är mellanförskap, hur ger det sig uttryck och hur påverkar det ens identitet och självkänsla?
- Vinh Phillips Ingvason Nguyễn
- 2 feb.
- 36 min läsning
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om mellanförskap och definierar vad mellanförskap är, hur det påverkar en individs identitet och självkänsla samt hur man kan belysa ämnet och utveckla kunskapen kring mellanförskap.Vidare kommer uppsatsen att diskutera de olika teoretiska perspektiven; affektteori, kunskapsproduktion, intersektionalitet och ras/vithet för att komma fram till vad mellanförskap är.
Tillsammans med att analysera life-stories och intervjuer kopplade till life-storiesarna blir slutsatsen att mellanförskap kan upplevas om man har två eller fler kulturer och att det är ett icke statiskt tillstånd. Mellanförskap kan upplevas av olika personer och vid olika tidpunkter i livet och påverkar en individs kultur, identitet och självkänsla på grund av att man i mellanförskap får flera olika perspektiv.
Nyckelord:
Mellanförskap, utanförskap, mångkulturell, identitet, kultur, etnicitet, ras, vithet, situerad kunskap, kunskap och wisdom, life story och intersektionalitet.
Innehållsförteckning
Teoretiska perspektiv 2
2.1 Mellanförskap 2
5.1 Amals life story 7
1. Bakgrund och problemformulering
Att vara i mellanförskap skapar känslor både inom individerna men också inom samhället och berör personer runt om, detta på grund av att de i mellanförskap inte passar in i en norm. På grund av att mellanförskap ges uttryck i ens identitet och kultur kommer denna uppsats att ta upp det som till viss del bygger upp en individs identitet och kultur. De kategorier som vi finner påverkar vår identitet och kultur är mellanförskap, etnicitet, ras, kunskap och intersektionalitet.
Mellanförskap är något det inte har pratats om länge men det börjar att få mer utrymme i media. Ett resultat på detta är att Englund & Gustavsson (2021) gjorde en studie om att ha en mixad bakgrund i samarbete med psykologen Hanna Wallensteen för Aftonbladet. Enligt Englund & Gustavsson (2021) säger SCB att det finns över en miljoner människor i Sverige som har fler än en kultur (Englund & Gustavsson, 2021) och därmed upplever mellanförskap. Det resulterar i sin tur att personens utseende inte stämmer överens med deras beteende (Englund & Gustavsson, 2021) och att de avviker från normen. Denna uppsats kommer att analysera innebörden av mellanförskap, hur det skapas, vad det är och vilka konsekvenser det kan få för individer. Mellanförskap kan definieras som att stå mellan två eller fler kulturer (Englund & Gustavsson, 2021) och därmed inte tillhöra någon kultur till hundra procent.
Hill Collins (1989) förklarar att levda erfarenheter inte alltid får samma erkännande som den kunskap som produceras och godkänns av akademin och att det kan upprätthålla förtryck mot individer och grupper av individer. Med tanke på att det är många som lever i mellanförskap resulterar det i att det finns väldigt mycket wisdom kring mellanförskap. Patricia Collins (1989) använder ordet wisdom som representation för levda erfarenheter som kan användas som kunskap för att navigera sig fram i livet och använder ordet kunskap när det är något man lär sig exempelvis i en skola. Vi har valt att använda oss av ordet wisdom istället för vishet på grund av att det är det ordet Patricia Collins använder och att ordet vishet inte har samma innebörd och mening för oss, som wisdom. Med tanke på att vi båda har wisdom och kunskap kring mellanförskap har vi valt att göra varsin livestory för att bidra med just denna wisdom och kunskap. Eftersom denna uppsats kommer att byggas upp av teoretiska begrepp och life
stories för att kunna analysera mellanförskap har vi valt att ta upp frågeställningarna mellan de teoretiska begreppen och life storisarna.
1.1 Tidigare forskning
Det finns väldigt lite forskning kring mellanförskap men det finns en masteruppsats inom globala studier som behandlar begreppet och den är skriven av Forsberg (2020). Forsberg refererar till många böcker och texter skrivna av Tobias Hübinette som är docent i interkulturell pedagogik, fil. dr i korea forskning och lärare i interkulturella studier samt lektor i pedagogiskt arbete. Han forskar inom kritisk vithets- och rasforskning, migrations- och adoptionsforskning, postkolonial teori och kritisk teori (Tobias Hübinette, 2023). Denna masteruppsats analyserar tidigare forskning kring vithet i Sverige, färgblindhet, ras, etnicitet och stereotyper och belyser att dessa kategorier samt att hon har använt sig av intervjuer för att analysera hur folk identifierar sig själva och hur de känner kring mellanförskap. Uppsatsens slutsats är att mellanförskap skapar olika känslor hos den som lever i mellanförskap och att vissa känner att de inte tillhör en grupp men man kan också känna en stolthet över sitt mellanförskap (Forsberg, 2020). Den kommer även fram till att mellanförskap kan liknas vid att man har en hybrid identitet, en identitet som inte passar in i en norm och som ej är statisk. De som deltog i studien säger att de inte ses som riktiga svenskar men att de heller inte känner sig som invandrare och att det ofta är personer utifrån som identifierar dem åt dem (Forsberg, 2020).
2 Teoretiska perspektiv
2.1 Mellanförskap
Mellanförskap innebär att man upplever att man står mellan två eller flera kulturer (Englund & Gustavsson, 2021) och att det påverkar ens identitet. Det kan också definieras som att man inte har en statisk identitet utan en mer svävande som korsar flera olika normer och gränser och därav kan anses ha en mixad identitet och kultur. En persons upplevelse av mellanförskap kan skapa en känsla av att man inte tillhör någon grupp eller att man känner en tillhörighet till en grupp eller flera, fastän den gruppen eller de grupperna inte behandlar dig som att du tillhör den gruppen (Forsberg, 2020). Detta kan kännas vid eftersom att en persons känsla av tillhörighet till en kultur ofta är baserat på privilegier kopplade till just den kulturen (Ahmed et al, 2003) och de privilegierna kan förändras fram och tillbaka.
Mellanförskap kan te sig olika från individ till individ men ofta är det en känsla av att inte känna sig helt inkluderad utan snarare exkluderad från en eller flera kulturer. Eftersom att mellanförskap inte är statiskt är det viktigt att ha i åtanke att ens känslor för utanförskap och gemenskap kan variera vilket i sin tur kan skapa en identitet som är fluid.
Att tillhöra flertalet kulturer kan likställas med vad Anzaldua (1999) säger, att om man har två röster i huvudet kan det resultera i förvirring både mentalt och emotionellt. Dessa två röster kan symboliseras som att stå för två olika kulturer. Anzaldua (1999), argumenterar för att man alltid kommer att befinna sig i ett napantilistiskt stadie om man har fler än en kultur. Dessa kulturer kan ofta gå emot varandra och därav skapar det ett flertal olika självmedvetanden inombords och man kan känna ett behov av att förtrycka den ena kulturen, samtidigt som man då förtrycker en del av sin egen identitet. Att leva i mellanförskap skapar nya förutsättningar att se på världen från ett annat perspektiv som i sin tur kan motarbeta hierarkier och maktstrukturer i samhället (Anzaldua, 1999).
2.2 Affektteori
I Vithetens hegemoni skriver Ahmed att “[…] känslor inte enbart finns inuti eller utanför utan skapar själva intrycket av ytor och gränser hos kroppar och världar” (Ahmed, 2011). Med detta menar hon att det finns en affekt som ger effekt på hur kroppar och världar tolkas och hur dessa effekter sedan kommer att cirkuleras. Detta i sin tur betyder att när en affekt kopplas till en kropp och det skapar en diskurs kan det leda till förtryck och bygga vidare på stereotyper. Ahmed beskriver även hur känslor skapar handlingar och ord, tillhör man den kategorin som är avvikande så blir man mer utsatt för diskriminering då man anses vara främmande i samhället. Ahmed förklarar även hur man upprätthåller vissa känslor som sedan kan leda till belöning, detta är då de som anses vara “normalt” och icke - avvikande i samhället.
2.3 Kunskapsproduktion
Personer som godkänns för att få validera kunskapen i samhället har stor makt, då kunskapsvalideringen kan skapa och upprätthålla förtryck och stereotyper. Dessa förtryck och stereotyper kan leva vidare när människor ges makten att säga vad som är fel och vad som är rätt och det kan man se inom politiken där de använder kön, sexualitet och ras för att kontrollera människor (Rich, 1984). Detta har i historien också skett genom att det är den person som ansett ha en universell uppfattning som också fått vara den som fått validera kunskap (Hill Collins, 1989) och det har i sin tur skapat hierarkier i samhället där andra personers kunskap inte har räknats in. Hill Collins (1989) säger “A heap see, but a few know […]” vilket kan förstås som att flertalet personer kan se vad som sker men enbart ett fåtal kan förstå vad det är man ser. Detta kan jämföras med att många kan ta till sig kunskap men att det finns wisdom som man enbart kan få av att leva inom den kunskapen (Hill Collins, 1989). Detta betyder att de personer som lever i mellanförskap och påverkas av de existerande hierarkierna besitter widsom som de får genom att leva i ett marginalskap, en wisdom man ej kan lära sig via kunskap, eftersom widsom och kunskap har olika betydelser. Kunskapen man skriver om är kunskap som har pratats om sinsemellan bland familjen och vänner, det skapar sedan wisdom som kan senare återberättas till andra.
2.4 Intersektionalitet
Intersektionalitet är en metod, teori och en process som beskriver hur olika former av ojämlikhet och diskriminering sammankopplas och kan påverkar människors liv i samhället. Nina Lykke (2005) argumenterar för att intersektionalitet kan användas som ett verktyg för att analysera och förstå hur olika strukturer och hierarkier kan samspela och påverka varandra i samhället. Detta kan i sin tur leda till att man förstår hur olika strukturer och kategorier både konstruerar och påverkar varandra och att man förstår det samspel som finns däremellan (Lykke 2005). Teorin tar hänsyn till hur människor kan bli diskriminerade på grund av exempelvis deras kön, sexualitet, religion, ras, etnicitet, klass och funktionsvariationer på en och samma gång. Intersektionalitet kan också användas för att förstå personer privilegier och för att förstå att människor inom samma kategori inte nödvändigtvis delar samma privilegier eller blir diskriminerade på samma sätt (Crenshaw, 2015). Intersektionalitet förklarar även hur människor kan bli påverkade av mellanförskap, exempelvis kan de bli utsatta för flera olika former av diskriminering. Att människor exempelvis blir avvikande i samhället för att de inte upprätthåller normerna i det samhälle de lever i. Därav kan man göra en analys av förtryck med hjälp av att använda intersektionalitet som ett verktyg för att kunna förstå hur olika maktstrukturer påverkar varandra och upprätthålls.
3. Ras och vithet
Ras är en social och kulturell kategori som förklarar människors ursprung och enligt Rich (1984) kategoriseras människor ofta efter hudfärg, ansiktsdrag och hårtyper. Ras är inte biologiskt, utan är en social konstruktion som upprätthålls av samhället. När man analyserar begreppet ras visar det sig att den har en historisk kontext som delar upp människor i olika kategorier och där råder det hierarkier (Delotach & Rashawn, 2016). Ett par av dessa kategorier kan man se i Carl von Linnés teorier där han delade in människor i fyra olika kategorier för att förklara människor utifrån ett ‘biologiskt’ sätt. Detta ligger till grund för hur rasismen kom att utspela sig efter hans tid, genom att människor refererar och använder hans teorier för att förklara varför en viss ras är som den är. I hans vetenskapliga bok Systema naturae kategoriserar han människor i olika hierarkier, där Carl delade in människor utifrån deras yttre förmågor och egenskaper (Linne, 1735).
Vithet beskriver en person som är vit och som i många fall har en europeisk härkomst, vithet är en social och kulturell konstruktion som hänvisar till den sociala identiteten. Begreppet har en historisk betydelse, då normer och seder härstammar från dem och upprätthålls av stora delar av samhället. Kolonialismen har en stor inflytande på vithetens hierarkier som då har härstammat av normerna och seder under kolonialismen. Detta har då efter postkolonialism gett vita människor privilegier i samhällets olika faser och nivåer som inte har getts till icke-vita. Normerna i samhället och själva skönhetsidealen är efterbyggd av vita seder och traditioner och försummar de icke-vita egna uppfattning om världen (Levin, 2022).
4. Metod och material
Vi vet om att vi besitter wisdom och kunskap kring mellanförskap och att det skulle kunna påverka det material vi skulle kunna ha samlat in från andra personer. Med det i åtanke, och med vår medvetenhet kring vår position, valde vi därför att göra life-storie intervjuer med varandra. En annan orsak till varför vi valde att intervjua varandra var för att vi båda har olika perspektiv och erfarenhet av vad mellanförskap är och därav anser vi att den metoden kan ge uppsatsen ett flertal olika perspektiv vilket kan gynna diskussionen. Detta tror vi skulle kunna ge begreppet en mer fullständig förklaring och som kan gynna framtida forskning.
Enligt (Vetenskapsrådet, 2017) är det en god forskningssed att man ska göra de deltagande personerna anonyma, men eftersom vi valt att intervjua varandra och haft ett mål om att vara öppna och transparenta tog vi beslutet med att inte vara anonyma. Metoden är den specifika process man använder sig av när man samlar och färdigställer det material man behöver för att svara på de frågeställningar man valt (Davis & Craven, 2016).
Life story-intervjuer är vanligt förekommande inom feministiskt etnografiskt arbete och de sker ofta genom en oral intervju som spelas in för att sedan transkriberas (Davis och Craven, 2016). Denna uppsats kommer att använda en variant av metoden lifestory-intervjuer, då vi istället skriver varsin life story som vi sedan delar med varandra. Detta tillvägagångssätt valde vi på grund av att dela en life story är personligt och kan bli emotionellt och för att skapa en trygg miljö kom vi överens om att skriva en life story på egen hand istället för att ha varandra närvarande. En annan anledning till att skriva varsin life story istället för att spela in var för att ge varandra tid att få ned våra tankar och upplevelser på ett sätt som kändes korrekt för oss som individer utan att påverkas av den andres life-story. När vi hade skrivit klart varsin life story publicerade vi de i det gemensamma dokumentet vi hade. Efter detta
läste vi igenom vardera life-story för att sedan komma fram till frågor kopplade till respektive text.
Alm (2019) säger att öppna frågor kan ge ett mer utförligt svar och därav valde vi att enbart använda oss av öppna frågor riktade till varandras life story, för vårt mål var att få utläggande svar. Vi valde att ge varandra frågorna på förhand för att skapa en trygghet för oss när vi skulle svara på frågorna. Frågorna kom att ställas till en i taget i ett intervjuformat där vi kom att spela in allting. Life storisarna var ostruktuerade på det sätt att de inte följde en mall utan snarare gav Amal och Vinh Phillips fritt spelrum att skriva sina life stories på de sätt de ville.
Eftersom att life storiesarna inte var strukturerade valde vi att ha strukturerade intervjuer för att inte enbart ha ostrukturerat material. När inspelningarna av de två intervjuerna var klara transkriberade Amal intervjun med Vinh Phillips och Vinh Phillips transkriberade intervjun med Amal. Den som transkriberade den andres intervju var den som fick ansvara för vad som ansågs vara väsentligt i svaren. Därefter skrev Amal ned en sammanfattning av Vinh Phillips svar under frågorna och Vinh Phillips gjorde likadant under frågorna tillhörande Amal.
När materialet om oss var färdigställt valde vi vilka nyckelord och teoretiska begrepp vi skulle använda oss av för att analysera mellanförskap. Sedan skrev vi om de valda begreppen och vi valde att lägga den informationen före life storiesarna och intervjuerna för att ge läsaren mer förståelse om vad det är som kommer genomsyra life storiesarna och intervjuerna.
Vi valde att inte ta med teoretiska begrepp i varken life storisarna eller i intervjuerna för att skapa en helhet där life storiesarna och intervjuerna knyts i samman. Istället kom vi att fokusera på de teoretiska begreppen i diskussionen och analysen genom att lyfta ut väsentlig information från både life storisarna och intervjuerna.
4.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att förklara vad mellanförskap är, analysera hur mellanförskap ger sig i uttryck och utveckla en metod och idé för hur man kan prata om mellanförskap och ge svar på varför man bör prata om mellanförskap. Vi gör detta genom att göra life stories för att sedan göra intervjuer med varandra som utgår från life storiesarna. Frågeställningarna som dök upp i samband med life storiesarna och intervjuerna är:
Vad är mellanförskap och hur påverkar den individer och samhället?
Hur ser mellanförskap ut från olika perspektiv?
Hur påverkar mellanförskap synen på identitet och självkänsla?
Vad innebär mellanförskap och hur skiljer det sig från begreppet ‘utanförskap’?
Vad skulle mer kunskap kring mellanförskap kunna leda till?
5. Life stories
5.1 Amals life story
Jag har befunnit mig i olika rum och all dess form som har utvecklat mig. Detta behöver inte vara något positivt eller negativt, men i mellanförskap har jag lärt mig att alltid stå upp för mig själv, mer än vad andra behöver göra för dem själva, då min situation är annorlunda än deras. Mellanförskap är ett begrepp som förklara min identitet och värderingar, mellanförskap har format mig genom att ifrågasätta varför jag inte känner en tillhörighet till den svenska kulturen men heller inte till mina föräldrars kultur. Mellanförskap är begreppet som förklarar hur det är att leva mellan två eller flera kulturer och vad dess innebörd betyder för en som genomgår denna process.
Jag själv har ifrågasatt mig själv under alla mina år som jag kan minnas, av vilken anledning blir jag kallad för “invandraren” eller “blatten” eller när jag återgår till mina föräldrars rötter och kulturer så blir jag kallad för “hon svensken.” Att vara född och uppväxt i Sverige som en svart kvinna med slöja har skapat en skiftning i mig. Det har resulterat i att jag är mer medveten om mitt mellanförskap och att jag aldrig kommer bli accepterad som svensk. Den enda gången jag kommer att bli accepterad som svensk är när jag väljer att åka utomlands och träffar svenskar och vi förr en konversation där på plats, då är vi alla svenskar, då är det en gemenskap vi har som kan tolkas på olika sätt. Att i min ungdom ska behöva brottas med vem jag är och vart jag kommer ifrån i tidig ålder som 12 - 13 medan ett par andra i samhället aldrig kommer behöva ifrågasätta sig själva.
Mina föräldrar flydde från krig rätt tidigt under 90-talet trots att min far kom tidigare under 80-talet. Vi blev uppfostrade till att alltid visa en tacksamhet mot det samhälle som tog emot oss, men aldrig under vår konversation så förklarades aldrig vad för problem som skulle nu komma ikapp oss. Ett par av mina familjemedlemmar är födda i Öst-Afrika och andra här i Sverige, skillnaden mellan oss är ganska så stort, de är stolta somalier och svenskar men för mig och de andra av mina familjemedlemmar ser vi saker så som de är, att trots att du är född här och går i en svensk skola, följer svenskar lagar och upprätthåller de svenska sederna så kommer de aldrig att acceptera mig, och det är något jag har accepterat rätt så ung, jag tar inte i an att starta konversationer om “vi och dom”, gör jag det så är det bara att återvända till ruta ett.
När jag besökte staden som min far var ifrån så märkte jag direkt att jag var den som var avvikande, den som flydde från sitt "hemland", den som lämnade alla och stack långt bort bortom havet, som enbart syntes till när hon blev äldre för att besök de stället där mina förfäder nån gång var och uppväxte upp i. Rätt snabbt märkte jag detta och förde sällan konversation om min svenskhet för då såg de mig som en som flydde från hennes egna rötter, samma sak gäller här i Sverige att man blev tvungen att sudda ut ena kulturen för att upprätthålla den andre kulturen och dess normer.
Man blir konstant påmind att man inte är välkomnad här och att man inte är “svensk” eller “somali” där man skapar rum som förklara för en att man inte känner en tillhörighet och att identitetskris uppstår på grund av samhällets kontinuerliga påminnelse om vem man är. Nu i äldre år så kan jag föra dessa konversationer med mina familjemedlemmar där vi frågar oss själva om det verkligen är viktigt att känna att man måste vara 100 % svensk eller 100 % somalier, ett av mina svar på det var att;
Trots att vi är födda här och uppväxt i en förort så kan vi inte sudda bort de kulturerna som vi skapade själv med våra barndomsvänner, vi har vänner från alla världens hörn, vi kan prata spanska till ett mått, vi kan svara på arabiska, vi kan skämtsamma ord på persiska, vad händer med de kulturer som vi kontinuerligt omedvetet besökte gång på gång på fotbollsplanen? (Ali Ismail, 2023).
Man tar små bitar av olika kulturer och skapar en så kallad "förortskultur", den kulturen är de som gav oss en tillhörighet för vi alla oss som kämpar med samma fråga fast på olika fronter, vilka vi är och av vilket skäl är samhället så som den är. Mellanförskap för mig är det begreppet som förklara varför jag känner mig exkluderad från mina kulturer de kulturerna som jag ska efterfölja men ändå hänvisar bort mig för olika anledningar, och driver bort andra som mig långt bort från samhällets ögon, vi är de som kallas för “divergent - avvikande” vi är de utan kultur, de som aldrig kommer bli accepterad i den svenska samhället.
Vi är diasporan av våra föräldrars arv, vi är de som inte fick bestämma för oss själva, vi är de som man bestämde för. Inrikesfödda invandrare som många kallar oss för, vi med invandrade föräldrar som är födda utanför Europa eller de men en förälder som är född här precis som mig och dig. Vi är nog den mest förbryllade gruppen och ett gott exempel är under valet 2022 när media och debatterna kontinuerligt handlade om “invandrare”. I denna debatt blev invandrare ifrågasatta nästan varje gång de förde en konversation om dagens samhälle, var det verkligen oss andra generationens invandrare de påpekade eller var det våra föräldrar?
För i lagens rätt är vi svenskar med föräldrar med ett annat bakgrund, då är vi svenskar och inte invandrare, men av vilket skäl blir vi som är inrikesfödda med utomeuropeiska föräldrar ansedda som invandrare, inte för att det är något dåligt med att vara invandrare, rättare sagt så känner jag mig som en invandrare som inte har någon kultur som jag efterlever efter, då de kulturerna inte ger mig möjligheten till att vara bekväm i vem jag är och mina värderingar.
Jag har ställt många frågor till mig själv kring min identitet. För svar på frågorna kan jag lätt säga för mig själv att jag alltid kommer att klassas som invandrare trots att jag är född här och egentligen bara känner till Sverige och inget annat land. Men för såna som mig och dig som har hamnat i kategorin av en del av mellanförskap så har vi inte tid att sitta och grubbla på dessa frågor då de finns andra situationer att bekämpa, för detta är en del av vår vardag och ju snabbare du accepterar det ju mer tid har du för att bekämpa andra situationer.
I en ung ålder så gick jag i en skola där majoriteten av mina klasskompisar vara etniska svenskar, här var det tufft att passa in, då ett par påpeka att jag inte är svensk utan somalie, och att jag bör acceptera den sidan snabbt, men vad händer med min andra sida som även vill acceptera den svenska kulturen, när läraren eller klasskompisarna fråga om vilken kultur man tillhör så gav jag svaret jag är 100 % somalier och 100% svensk! Detta sa jag med en bestämd hjärna och ett litet hjärta. När jag började på gymnasiet så började jag i en klass där mångkulturella stavas med starka bokstäver, här kände jag mig för första gången hemma, här gick jag och kunde bara vara mig själv utan att svara på frågan; men vart kommer du ifrån, eller som de brukar säga men vart kommer dina föräldrar ifrån egentligen för att kunna fiska ut vad din etnicitet är för något och där dra en slutsatss om vem du är. I min gymnasieklass så kämpade vi just om dessa frågor om mellanförskap och vad det betydde för oss, här gjorde vi det tillsammans då våra kamper såg nästan likadana ut. Det blev min trygga plats i världen, där jag kunde bara berätta för mina klasskompisar om dagens olika kamper som jag fick utkämpa med.
Rätt tidigt så förstod jag att jag fick kämpa för mig själv, även om läraren aldrig lyssnade på mig eller andra människor med auktoritet, så fick jag kämpa för allt jag hade. Något som väckte mitt intresse under valet där begreppet mellanförskap kom fram vara hur flera personer aldrig hade hörts talat om begreppet och att de ansåg begreppet som "utanförskap" trots att begreppet har en egen innebörd så kan man inte förväxla både två med varandra. Utanförskap kan nästan alla uppleva men mellanförskap är då avgränsat.
5.2 Vinh Phillips life story
Redan som ung fick jag tänka på min ståndpunkt då jag var den enda poc (person of colour) i ett vit-dominerat område i sydvästra Göteborg. Jag adopterades till en dansk/isländsk pappa och en svensk mamma, en pappa som inte hade mycket kunskap om sin egen kultur och en mamma som förtryckte sin egen. Jag är född i Vietnam men har också kambodjanskt ursprung och jag kom till Sverige vid 6 månaders ålder och har en lillebror som är deras biologiska barn och han är ett år yngre än mig. För mig började mellanförskapet redan när jag var född in i en kultur men fick byta både land, kultur och familj. Dock fick jag lära mig som barn av min omgivning att jag har det bästa av två världar, svensk kultur och asiatiskt utseende vilket i sin tur gjorde att jag kände mig exotifierad.
Mellanförskap är ett begrepp jag först kom i kontakt med när jag var 28 år gammal och innan dess har jag haft en känsla av mellanförskap men inte kunnat sätta ord på vad det är jag upplevde. Det var en känsla jag kände inombords men som också skapades av min omgivning runt om. Ända sedan jag var barn har jag upplevt att jag varit mellan två världar, inte svensk men heller inte vietnamesisk-kambodjansk.
Jag fick tidigt frågor om min hudfärg och min hårfärg och folk kom ständigt hem till oss för att känna på både mitt hår och min hud. Fick ofta frågor om vart jag föddes och varför jag ser annorlunda ut mot min familj och detta fick mig att känna mig annorlunda. Samtidigt sa alltid min mamma: jag älskar dig som om du vore mitt biologiska barn vilket jag tyckte var konstigt eftersom hon inte sa så till min lillebror. Att alltid behöva förklara mitt ursprung och identitet för folk samtidigt som mina föräldrar sa att jag var svensk skapade mycket förvirring hos mig. Detta ledde till att jag ställde mig kritisk till adoptionen och allt jag behövde försvara samtidigt som inga runt om mig med sin biologiska familj behövde försvara sig på samma sätt. Detta kom att skapa en identitets frustration inom mig, något som ingen runt mig kunde förstå och som jag kunde föra en dialog med. Istället blev det att jag drömde mig bort och fantiserade om hur en vietnamesisk-kambodjansk kultur är och hur det skulle vara att se likadan ut som de runt mig och ha samma kultur. Jag fantiserade helt enkelt om att vara en i normen och att inte sticka ut.
Så länge jag kan minnas har jag varit intresserad av mitt ursprung, min biologiska familj, racism, normer och stereotyper, vilket resulterade i att jag vid 6 års ålder ville resa till Vietnam samt att ändra till mitt födelsenamn. Svaret blev nej, och att inte få ta del av min födelsekultur på det sätt jag ville fick mig att känna att den kulturen och delen av min identitet ej var accepterad och att det önskades av mig att agera som en äkta svensk. Att växa upp i Sverige med svenska värderingar var inte tillräckligt svenskt för att jag skulle ses som svensk, jag kände alltid ett behov av att behöva hävda mig exceptionellt för att passa in som svensk. För att smälta in i samhället använde jag likadana kläder som de andra samt blekte håret ljusare, antingen brunt eller blont.
Detta var jobbigt eftersom att jag själv inte fick bestämma min egen identitet när jag ville utan det har alltid gjorts av min omgivning. Trots att jag kände mig svensk kunde jag få frågor som; Vad är det riktiga namn, vart kommer du ifrån på riktigt? Frågor som dessa fick mig alltid att känna mig som icke svensk trots att jag blev adopterad till Sverige vid 6 månaders ålder och växte upp i ett vitt dominerande område i sydvästra Göteborg. De använde aldrig orden biologisk, ursprung eller födelseort, utan det var ständigt ordet “riktigt” som förekom, vilket fick mig att känna mig falsk och att jag aldrig kommer bli accepterad som svensk.
Det förekom också en ramsa som jag idag kan se som rasistisk, som gick: mamma kines, pappa japan, stackars lilla barn. Samtidigt som man sa denna ramsa så tog man fingrarna mot ögonen och drog de uppåt när man sa kines, nedåt när man sa japan och ett öga åt vardera håll när man sa stackars lilla barn. Detta är en ramsa jag själv deltog i för att passa in i samhället och inte sticka ut. Jag ville så gärna sudda ut mitt utseende och passa in i mallen att jag inför julen 2009 när jag var 14 år gammal önskade jag mig följande av tomten; vit hud, näsförstoring, öronförminskning och ögonoperation. Jag fick inget av det och det var heller ingenting vi pratade om, faktum är att vi aldrig diskuterade saker jag upplevde vilket ledde till att jag normaliserade allting.
Till slut kom jag till en punkt i livet att jag inte längre orkade med alla frågor och därav bytte namn från Philip Ingvason till Vinh Phillips Nguyên, detta för att inte bli ifrågasatt om min identitet eller att någon skulle säga till mig att jag inte är Svensk. År 2018 fick vi ett nytt lag i Sverige som gjorde det möjligt att ha dubbelt efternamn igen varpå jag kom att byta namn till Vinh Phillips Ingvason Nguyên för att hedra alla mina kulturer och vem jag är. Det är flertalet saker som jag har upplevt inuti min egen kropp som personer utifrån har tolkat på ett annorlunda sätt baserat på mitt utseende och det får mig att undra över hur jag hade upplevt saker om jag inte var adopterad.
När jag började gymnasiet år 2010 tog mellanförskap ut sig på ett nytt sätt eftersom klassrummet var uppdelat efter hudfärg, de vita satt på ena sidan av klassrummet och poc satt på andra sidan av klassrummet. De vita såg mig som svensk baserad på var jag var uppväxt men kanske också på grund av att jag varit adopterad medan poc såg mig som en av dem med tanke på mitt utseende. Detta skapade en konflikt hos mig eftersom jag inte visste vart jag skulle sitta och vem jag skulle umgås med och slutade i att jag umgicks med de två olika grupperna på olika dagar.
När de båda grupperna skulle göra skämt om den andra kunde jag inte vara med, för jag kände att jag attackerade de jag hörde till, åt båda hållen. Samtidigt kände jag mig attackerad från båda hållen eftersom jag identifierade mig som bägge. Det var inte så enkelt att välja det bästa av två världar som många beskriver att det är att vara adopterad, för man fick även utstå negativa konsekvenser. Detta ledde till många inre konflikter med mig själv om hur jag identifierar mig men även mot andra som skulle identifiera mig utan att jag gav dem tillstånd.
Idag känner jag mig trygg med att inte känna hundra procent samhörighet till den svenska, danska, isländska kulturen eller till den vietnamesiska/kambodjanska kulturen och mycket av det beror på att jag hittade min biologiska släkt år 2018 efter flera års letande och även jobb i Vietnam. Där var det annorlunda, för ingen ifrågasatte min kultur och identitet baserat på mitt utseende men jag kände mig själv väldigt svensk. Jag har alltid känt mig svensk till den grad att jag vet hur det svenska samhället fungerar och vad som förväntas av mig eftersom det har jag folk i min omgivning gjort tydligt för mig sedan tidig barndom. Dock känner jag mig oftast inte som svensk på grund av mitt utseende och för att folk ofta utgår från att jag inte kan svenska och börjar prata engelska med mig.
Med tanke på adoption så är Sverige det land som har adopterat flest barn per capita från ett transatlantiskt land och adopterade personer toppar statistiken på självmord och psykisk ohälsa i Sverige och ändå är det något det talas väldigt lite om. För adopterade personer blir mellanförskap en social konstruktion som en konsekvens av att komma till ett annat land med en annan kultur och att inte smälta in utseendemässigt. Att också inte alltid ha tillgång till den kultur som samhället tror en ska ha baserat på utseende kan skapa konflikter i en själv. Det finns en romantiserad bild av hur transatlantisk adoption ger barn en bättre möjlighet och därav finns det väldigt lite stöd till den adopterade. Det finns väldigt lite kunskap om vad mellanförskap är men väldigt mycket wisdom, något jag anser att man ska ta tillvara på.
Idag är det enklare för mig att se mellanförskap för vad det är, att känna mig hel i att inte vara något till hundra procent men jag tycker det är viktigt att prata om hur det är att inte känna sig hundra procent någonting, för det finns negativa konsekvenser till följd. Jag är tyvärr van vid att ständigt behöva försvara mig mot individer, samhällsstrukturer och makthavare som ifrågasätter min identitet. Det är fler gånger än jag har fingrar som jag har blivit ifrågasatt av poliser, tullpersonal, säkerhetsvakter och personal på flygplatser om jag verkligen är svensk och där mitt pass har anklagats för att vara falskt. Detta är saker jag nog alltid kommer få uppleva och om jag ska identifiera mig själv idag så identifierar jag mig som mig själv. Jag identifierar mig inte med någon speciell kultur eftersom min personliga kultur är en blandning av så många olika och helt ärligt vet jag inte alltid vad som kommer från vilken kultur och det är helt okej. Jag är allt jag vill vara och den jag vill vara och jag känner en motståndskraft till att ta de kamper jag behöver, men jag väljer dem med omsorg.
5.3 Intervjufrågor till Amal
När var första gången du hörde talas om mellanförskap och hur gick det till?
Amal svarar på frågan på följande sätt.
Första gången jag fick höra begreppet var under året 2014. Jag och mina andra vänner satt och diskuterade hur det ser annorlunda ut för oss i våra vardagliga liv, hur vi möts samman igen i förvirringen av att man saknar en tillhörighet till en kultur som ger dig full gemenskap (Ali Ismail, 2023).
Hon berättar att de satt och diskuterade om något som de inte ens visste vad det hette. De hade fått höra begreppet utanförskap rätt tidigt i livet, men det gav inte deras känslor det utrymmet som de behövde. I en diskussion berättade en väninna till Amal att det finns ett begrepp som hon nyligen lärt sig och det heter "mellanförskap”. Det fick dem att ge ett ord till deras känslor för att kunna namnge något som har skapat förvirring inom dem och många andra. Amal påstår att kunskapen kring mellanförskap är bredare nu än den var då. Men det fick oss att ge ett ord på våra känslor för att kunna namnge något som har skapat förvirring inom oss och många andra.
Hur går konversationerna med din familj angående mellanförskap?
Här förklarar Amal att konversationerna utspelar sig på olika sätt hemma hos henne, att de diskuterar med varandra om varför de känner ett sådant mellanförskap när man lever bland två olika kulturer. “Ju äldre vi har blivit ju mer har vi accepterat det, nånstans där känner vi inte oss förvirrade som innan när vi var yngre och förtvivlade" (Ali Ismail, 2023).
När de väl diskuterar om det så pratar de mer om känslor och hur det har påverkat dem som ung och hur de alla känner olika tillhörigheter till kulturerna. Ett exempel är att ett par av dem känner en större tillhörighet till en viss kultur medan andra inte känner det alls.
Hur tycker du att kunskapen kring mellanförskap är?
Kunskapen kring mellanförskap är så begränsat att det inte finns så mycket att prata om begreppet. Men det finns en sak som jag har märkt och det är att det finns personer som har pratat om mellanförskap innan men de har aldrig kunnat namnge begreppet då (Ali Ismail, 2023).
Hur skulle man kunna utveckla kunskapen kring mellanförskap?
Amal Ismail anser att det är viktigt att utbilda människor via skolan och i arbetslivet och argumenterar för att mellanförskap är ett stort begrepp och just därför är det viktigt att många vet vad det innebär. Hon vill även att man ska ta upp det i media och om det är i sociala medier eller på nyheter spelar det inte så stor roll, för att de ska ändå nå ut till människor i samhället. Sedan är det viktigt som en enskild individ att söka sig till kunskap och förmedling. Slutligen säger Amal Ismail “Ju mer man studerar fakta desto bättre koll har du på omvärlden anser” (Ali Ismail, 2023).
5.4 Intervjufrågor till Vinh Phillips
Vad betyder mellanförskap för dig?
Vinh förklarar hur det är att leva mellan flera världar och han förklarar vad han förknippar begreppet mellanförskap med.
Vinh Phillips återberättar sitt svar på följande sätt;
Mellanförskap för mig betyder det att man lever i flera världar på en och samma gång men också vid olika tillfällen. Det betyder att man har en förmåga att se saker från flera olika perspektiv och att man därför kan ha en större förståelse för likheter och olikheter. Mellanförskap betyder inte enbart något positivt eller negativt utan det är allting där emellan, det är färggrant men samtidigt grått (Ingvason Nguyên, 2023).
Anser du att mellanförskap behöver uppmärksammas, i så fall på vilket sätt?
Vinh Phillips anser att mellanförskap bör uppmärksammas eftersom det är något som många av oss upplever men inte pratar om. Jag tror att öppen kommunikation är nyckeln till empati, förståelse och kärlek och genom att kommunicera om vad vi känner tror jag att vi kan finna både respekt och gemenskap med andra.
Han säger i följande citat; ”Därav tycker jag att mellanförskap bör uppmärksammas genom dialoger, konversationer och få utrymme i media och i skolan”(Ingvason Nguyên,2023).
Anser du att skolväsendet har en plikt att vidareutbilda människor angående mellanförskap, i så fall på vilket sätt?
Vinh Phillips anser inte att de har en plikt att vidareutbilda människor angående mellanförskap, men dock tycker han att det borde bli en plikt eftersom det är många människor som lever i mellanförskap. Vinh tycker att människor som lever i mellanförskap bör ha tillgång till att lära sig vad det är de upplever och samt så tycker han att alla bör få lära sig vad det innebär att leva i mellanförskap, hur det ger sig i uttryck och hur det kan påverka samhället framåt.”Jag tycker att det är skolverkets ansvar att se till att eleverna får den utbildning de behöver för att kunna leva ett hälsosamt och kunskapsrikt liv" (Ingvason Nguyên, 2023).
Vilka politiska åtgärder vill du se angående mellanförskap och hur skulle det se ut?
Vinh berättar i intervjun att politiker bör utbilda sig om mellanförskap och samtala med personer som lever med mellanförskap. Om politiker vill att folk ska emigrera till Sverige bör de ha en kunskap om hur det är att integrera till en ny kultur och att man inte kan integrera hundra procent till en kultur eftersom de lever i mellanförskap.
Jag vill se att politiker pratar om invandring som någonting positivt och att personer som lever i mellanförskap är en tillgång, eftersom de besitter fler kulturer och perspektiv. Det borde finnas politiska åtgärder som gör det möjligt att prata om mellanförskap för de som lever i mellanförskap och där det inte benämns som något negativt att ha en annan kultur än en svensk. Man bör prata om att Sverige inte enbart är ett land som består av många kulturer utan att även individer kan bestå av flera kulturer (Ingvason Nguyên, 2023).
Vilken roll spelar inkludering och jämlikhet in för att minska på mellanförskap i det svenska samhället?
Inkludering och jämlikhet spelar stor roll för att minska på de negativa effekterna av mellanförskap (Ingvason Nguyên,2023).
Vinh Phillips uppger att han tror på ett mer inkluderande och jämlikt samhälle som skulle resultera att personer som lever i mellanförskap inte skulle se det som något negativt längre utan snarare en tillgång. Om vi skulle leva i ett samhälle där olika kulturer är accepterade och hyllade, då skulle de personer som lever i mellanförskap kunna hylla hela sin identitet och inte behöva uttrycka en eller flera av sina kulturer för att smälta in i en norm. Med ett inkluderande och jämlikt samhälle skulle varje individ kunna känna sig fria till att identifiera sig på det sätt de vill utan att någon identifierar dem åt en eller att man känner skam och rädsla för sin identitet och kultur.
Hur kom det sig att du hade förändrat ditt namn?
Vinh Phillips uppger skälen till varför han bytte namn och vad anledningen var.
Vinh Phillips var trött på att ha ett svenskt/nordiskt klingande namn för att när människor sedan fick ett ansikte till namnet så handlar det alltid om varför han hade namnet och vad hans “riktiga ursprung”är. Vinh Phillips förklarar mer om detta i citatet nedanför;
Jag är stolt Vietnames/Kambodjan men jag är uppvuxen i Sverige med en nordisk familj och det gjorde mig frustrerad. Jag kom sedan att ändra till mitt födelsenamn på grund av att slippa frustrationen av att behöva berätta varifrån jag kommer, för att hedra mina rötter och min biologiska familj men också för att kunna bli mer fri. Jag fick dock flera varningar om att inte ändra mitt namn eftersom det skulle försvåra chanserna till att få lägenhet och jobb varpå jag svarade Jag vill ändå inte bli anställd bara för att jag har ett nordiskt klingande namn, vill de inte ha mig på grund av mitt asiatiskt klingande namn så är det ändå ingen arbetsgivare för mig. Jag skickade in samma CV med mitt nordiskt klingande namn och mitt asiatiskt klingande namn och jag fick tjugosju fler svar till mitt nordiskt klingande namn (Ingvason Nguyên, 2023).
6. Resultat och analys
Eftersom att det finns diskurser i samhället kopplade till specifika kroppar och utseende, kan det vara svårt att bryta de stereotyper och normer man förväntas efterleva. Ahmed (2011) säger att känslor kan klibbas fast till kroppar och att det kan skapa förtryck och detta är något de båda deltagarna har upplevt från flera olika håll i samband med sitt mellanförskap. Ahmed (2011) säger även att det kan skapa en motståndskraft mot de diskurser som råder när man vet om sitt förtryck och även detta är något de båda deltagarna kan känna igen sig i. Att befinna sig i ett mellanförskap kan liknas vid att befinna sig i flertalet utanförskap och på samma gång kan man känna en motståndskraft till dessa utanförskap. Ett exempel som tas upp i life stories är hur känslor skapar en barriär av icke tillhörighet, där känslor förknippas med kroppar. Affektteorin är en teori som förklarar hur känslor skapar en reaktion (Ahmed, 2011). Mellanförskap är ett begrepp som inte har en större inflytande av tidigare forskning eftersom det inte har forskats mycket kring det tidigare. Resultatet i uppsatsen hänvisar i textens gång att det har funnits en wisdom om begreppet men att det har saknats ett begrepp för den wisdom.
Under studiens gång märkte man hur kunskapen kring mellanförskap var begränsat och hur de påverkade enbart de som gick igenom den processen. Kunskapen kring mellanförskap var inget som man bara ‘plockade’ upp utan är något som man bär med sig genom sin tid och detta var då begränsat för de som aldrig hade hört begreppet, flera blev förvirrade när vi exempelvis förklara vad begreppet innebar man förknippar det med utanförskap. Hill Collins (1989) nämner hur kunskapen i dagens samhälle produceras enbart av de som sitter på makt, och de som inte tillhör normen talas aldrig om.
Med tanke på att Sverige ser sig som ett mångkulturellt och inkluderande land väcker det funderingar kring varför mellanförskap har fått så lite utrymme inom forskning, politiken och i media. Hill Collins (1989) säger att den kunskap som produceras i samhället ofta är bestämd från personer som anses ha ett universellt perspektiv. Eftersom personer i mellanförskap inte ingår i normen kan detta vara förklaringen till varför det inte forskas och pratas mycket kring ämnet, för att det inte anses vara en universell upplevelse. Men de som bestämmer vad som är ett universellt perspektiv har makt och de kan upprätthålla hierarkier i samhället som gynnar de privilegierade (Hill Collins, 1989).
Mellanförskap är ett tillstånd som endast kan upplevas av personer som befinner sig i och mellan två eller fler kulturer (Englund & Gustavsson, 2021) och det är ett icke statiskt tillstånd. Detta betyder att känslorna kring och i mellanförskap kan förändras, vilket beror på både ens inre relation till sig själv och hur samhället påverkar en. Eftersom det är flera faktorer som påverkar mellanförskap kan man argumentera för att det är viktigt att ha med ett intersektionellt perspektiv när man ska analysera vad mellanförskap är och hur det påverkar individers identitet och självkänsla.
Enligt Hill Collins (1989) så upprätthåller hierarkier i samhället av de som är mest privilegierade. Detta leder till att de avsaknas en viktig del av kunskapsproduktionen som senare kommer att bli ett problem för de som inte är privilegierade i samhället. I studiens gång markerar vi hur det är viktigt att det finns människor med liknande livshistorier som skapar olika forum för de som nyligen har upptäckt begreppet. I life storien av Amal så nämns det ett begrepp som heter “ förortskultur”. Amal förklara hur viktigt det är att skapa en tillhörighet samt att känna en gemenskap, hon fortsätter och säger
Trots att vi är födda här och uppväxt i en förort så kan vi inte sudda bort de kulturerna som vi skapade själv med våra barndomsvänner, vi har vänner från alla världens hörn, vi kan prata spanska till ett mått, vi kan svara på arabiska, vi kan skämtsamma ord på persiska, vad händer med de kulturer som vi kontinuerligt omedvetet besökte gång på gång på fotbollsplanen? (Ali Ismail, 2023).
Amal förklarar med texten vad förortskultur egentligen är, och Amal menar då att man tar små bitar från olika kulturer runt om i världen och gör det till en fullständig kultur. I textens gång förklarar hon även hur viktigt det är att besitta kunskap, hur kunskapen ger en makt och wisdom som sedan kan utveckla sig vidare till andra som har känt som de.
Forskare och författare Sara Ahmed (2011) förklarar hur känslor upprätthålls av normer och hur detta sedan kan skapa en negativ spiral för de grupper som inte får de upprätthållen av samhället. Man märker det tydligt när grupper söker sig till varandra för att få ett stöd som ingen annan i samhället kan erbjuda då samhället inte skapar en framförhållning för den typ av kunskapsproduktion om mellanförskap.
Mellanförskap förklaras i intervjuerna hur det är och leva mellan två världar, man betraktar en som icke existerande i de olika kulturerna som finns i textens gång. Detta är då på grund av att man är främmande och avvikande i dessa kulturer. Enligt Sara Ahmed (2011) så är normer byggda på känslor hur människor ska samverka i ett samhälle, affektteorin förklarar hur känslor är byggda på normer och om man är den som är avvikande så är det svårt att bli accepterad av kulturen eller samhället man lever i.
Att samverka med och i dessa kulturer är direkt inget val och man upplever kulturer på olika sätt. Det är också svårt att kunna avgränsa sig från dem och normerna i dessa kulturer kan slänga in dig i ett mellanförskap där man inte har en aning om vad det är man upplever. Detta kan skapa en del rädsla och frustration som byggs upp inom en genom åren och det kan även leda till förvirring av ens egen identitet och självkänsla. Känslan av att aldrig kunna passa in någonstans, att inte heller kunna uppleva den gemenskap som kulturerna bidrar med, och frustrationen av ens egen identitetskris, vem är jag? Är man helsvensk eller inte?
7. Diskussion
Sammanfattningsvis tyder resultatet på att mellanförskap kan te sig på flera olika sätt och leda till flera olika perspektiv och konsekvenser för den som lever i mellanförskap men också för de som berörs av mellanförskap. Mellanförskap är något som inte enbart påverkar individen som upplever det, utan påverkar personer i hens omgivning och därav påverkar det även samhället. Eftersom det är många som lever i mellanförskap och påverkas av det är det viktigt att samhället lär ut vad det innebär att leva i mellanförskap och hur det påverkar ens perspektiv. En framtida undersökning skulle kunna fokusera på mellanförskap och integration, mångkulturalitet och psykisk ohälsa.
Amal förklarar i sin text hur mellanförskap skapar ett “vi och dem” och just ett “vi och dem” är något man kan höra i politiken när de pratar om svenskar vs invandrare. Skapandet av ett “vi och dem” separerar människor från varandra baserat på utseende och kultur men det exkluderar också personer som lever i mellanförskap då de hamnar mellan båda kategorierna. Ett “vi och dem” skapar dessutom affekter i samhället och påverkar individernas identitet och självkänsla då deras kroppar klibbas ihop med förutfattade meningar och stereotyper (Ahmed, 2011). Detta är något man tydligt kan följa genom Amals text.
Det tas även upp i Amals text hur hon ständigt behöver försvara sig själv mot makthavare och andra personer som tycker sig ha rätten till att säga vad som är rätt och fel. Även i Amals text blir det tydligt att hon inte anses besitta korrekt kunskap och det går inte att frångå att det beror på hennes utseende och hur samhället ser på hennes kropp.
Att man behöver sudda ut en kultur för att accepteras av den andra kulturen och tvärtom, det är något som Amal tar upp i sin life story. Vad skapar det för känslor hos den individ som inte får praktisera den kultur hen vill, när hen vill och vad för känslor skapas när man behöver välja sida. Kultur är något alla har och hur kommer det sig att vissa kulturer accepteras mer än andra och hur kommer det sig att vissa får praktisera en kultur men inte en annan? Kan detta förklaras med att det är en viss typ av människor som har en viss typ av kropp som kopplas ihop med en viss kultur?
Vinh Phillips text förklarar mer utförligt hur det ser ut att leva mellan olika kulturer, hur vita föräldrar saknar en guidad mall på när de ska uppfostra och adoptera en poc (person of color). Detta är inte första gången detta har hänt, och Vinhs text ger en inblick av hur det är viktigt att föra fram konversationen om mellanförskap när det talas om adoptivbarn, och hur individer i samhället inte har gett dem en chans utan att de själva får ta chansen eller skapa den för dem själva.
Vinh Phillips belyser även att han enligt många inte besitter kunskap om hur det är att vara svensk och att det är andra runt om honom som anser sig vara mer lämpliga att få sprida just den kunskapen. Här kan kunskapsproduktionen kopplas till de vita kropparna och att Vinh Phillips anses vara icke svensk baseras på hans utseende trots att han är uppvuxen i Sverige med en svensk/nordisk familj.
Att känna sig hopplös redan så ung skapar en diffus hos en själv, och kan senare påverka ens personliga syn på världen, vilket Vinh Phillips skriver om. Hans adoptivföräldrar hjälpte inte Vinh Phillips att förstå varför han kände så som han kände och istället valde de att vara tysta. En tystnad som ledde till att Vinh Phillips fick kämpa i sin ensamhet med sitt mellanförskap, eftersom det saknades stöd i samhället och inom familjen. Eftersom Sverige är det land med högst antal transatlantiska adoptioner per capita i världen och att adopterade barn toppar statistiken över självmord kan det upplevas förvånande att mellanförskap inte är något man pratar om. Att utveckla kunskapen kring mellanförskap skulle kunna förhoppningsvis påverka hälsan hos de adopterade på ett positivt sätt.
Korrelationerna mellan Amals och Vinh Phillips text är ganska stora, båda samverkar och påpekar hur mellanförskap har påverkat deras uppväxt och hur synen på mycket av samhället har förändrats över tid på grund av den wisdom de har fått. Båda har upplevt att inte få identifiera sig själva utan att andra runt omkring har identifierat dem, åt dem. Detta kan likna med att folk har förtryckt Amals och Vinh Phillips förmåga att identifiera sig själva. Vad gör det med en person som känner att hen inte får vara den hen är? Kan man argumentera för att Sverige är ett jämlikt land där enbart vissa personer får föra en talan och talar för andra personer. Trots att de har olika ingångar till mellanförskap har de både insett att mellanförskap är något som de har gemensamt och att de kan se ut på olika sätt. Nu måste de se samhället med andra glasögon på grund av vilka de är och vart de kommer ifrån.
I Amals text beskriver hon hur hon fann en gemenskap med personer som lever i mellanförskap och hur de kunde utbyta tankar och vad de gått igenom. Detta kom att ha en positiv inverkan på Amals liv och det påvisar hur viktigt det är att samhället belyser mellanförskap och förser befolkningen med kunskap om ämnet. För att utveckla kunskapen kring ämnet skulle man kunna ta till vara på all den wisdom som finns inom ämnet tack vare all den levda erfarenheten om mellanförskap. Detta kan man använda som metod för att samla på sig fakta kring ämnet för att sedan kunna prata om det i offentliga rum. Något vi anser är viktigt för att kunna skapa ett mer jämlikt och respektfullt samhälle där olika kulturer kan leva i symbios.
8. Slutsatser
Mellanförskap är det tillstånd en individ upplever när hen har två eller fler kulturer och det påverkar ens identitet och självkänsla på olika sätt, för olika personer och vid olika tillfällen. Man kan känna att mellanförskap är en tillgång då det ger en möjlighet till att se saker från flera olika perspektiv, men det kan också skapa en känsla av att inte tillhöra någon kultur fullständigt och därav skapa förvirring. Det kan påverka ens identitet på så sätt att man känner att man har en hybrid identitet och att ens identitet alltså förändras i olika situationer.
Eftersom att mellanförskap både kan ge fler perspektiv och få en att känna sig annorlunda kan det påverka ens självkänsla både positivt och negativt. Skillnaden på mellanförskap och utanförskap är att alla kan känna utanförskap från någonting, medan bara personer med två eller fler kulturer kan känna mellanförskap. Därav är mellanförskap mer specifikt än just utanförskap. Om mer kunskap fanns kring mellanförskap och om kunskapen spreds skulle det kunna resultera i ett mer jämlikt och respekterande samhälle, där mellanförskap kan ses som en styrka och de negativa konsekvenserna kan minska. Mellanförskap är en process som handlar om att befinna sig mellan olika kulturer och mellanförskap är den term som används för att sätta ett ord på vad det är man känner. Mellanförskap kan vara något som påverkar ens psykiska hälsa negativt men det kan även vara en styrka som guidar en genom sin identitetskris.
Referenslista
Ahmed, S. (2011). "Affektekonomier" I: Ahmed, S. Vithetens hegemoni. (s 65.92). Hägersten: Tankekraft förlag.
Ahmed, S, Castañeda, C, Forter, A & Sheller, M. (2003). Uprootings/Regroundings: Questions of Home and Migration. 1st edn. Bloomsbury Academic, London.
Alm, B. (2019). Introduktion av etnografiskt fältarbete. Malmö: Gleerups. Kapitel 2.
Anzaldua, G. (1999). “La conciencia de la Mestiza". Towards a "New Consciousness" in Borderlands: The New Mestiza. La Frontera, s. 99-113.
Crenshaw, K. (1991). Why intersectionality can’t wait. Washington Post.
Carl V, L. (1735). Systema naturae. Tyskland: Vandenhoeck. Volym 2.
Davis, D. A och Craven, C. (2016). Feminist ethnography: thinking through methodologies, challenges, and possibilities. Lanham, MD: Rowman & Littlefield. Kapitel 4.
Englund, M och Gustavsson, N. (2021). Mellanförskap. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/lEBr33/jag-tror-mycket-pa-att-skapa-natverk
Forsberg, Z. (2020). In-betweenship: New Swedish Identities in the making? - A qualitative study about Swedishness and being in-between. Gupea. Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/68358/guepa_2077_68358_1.pdf?
Hill Collins, P. (1989). The Social construction of Black Feminist Thought. Signs. 14(4), pp. 745-773.
Hübinette, T. (2023). Tobias Hübinette. Wordpress. Hämtad 18 maj 2023.
Levin, A. (2022). Svart historia. Stockholm. Kapitel 2.
Lykke, N. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr.2-3, s 7-16.
Rich, A, C. (1984). Blood bread and poetry: Notes towards a politics of location. 1st edn. Norton, New York.
Rashawn, R. & Deloatch, N. (2016). Race.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
Comments